Siesta

Förra året började mitt riktiga festivalliv. Roskilde 2007 var festivalen att vara på. Men år 2008 såg det tomt ut. Jag skulle flytta till Norge och jobba vilket gjorde att jag inte kunde hänga med Kristianstadborna på vare sig Hultsfred eller Roskilde. Vad skulle jag nu göra? Överraskande nog fick jag nyss om att en polare till mig som är verksam inom markan (ungdomsgård med mycket musik på schemat) som årligen håller en musikfestival sedan några år sedan. Då alla Kristianstadborna (förutom en) också kunde tänka sig att jobba på festivalen tog jag råg till mig och frågade om det var ok ifall jag också kunde få jobba.Ett par telefonsamtal senare var allt klart och den 28e drog vi ner till personalcampet för att få våra prylar (t-shirt,schema och personalvårdsarmband), Dr.H fick dock vänta ett bra tag innan han fick sina saker i ordning.

Samtliga grabbarna hade tagit erbjudandet att sova hemma hos mig vilket gjorde mig glad just för att då kunde vi hänga med varandra hela dagarna innan vi skulle splittars efter studenten. Detta skulle bli vår sista riktiga grej innan studenten.På torsdagen började vi att ordna med staket och en hel förmiddag fick Chrizz och jag den underbara uppgiften att tvinga folk att gå runt hela området för att huvudentrén endast fick användas av funktionärer, vilket fick många SFI:are, JB:are och festivalbesökare att lacka ur, men vi stod oftast som segrare i de flesta verbala fighterna.

Senare fick vi gå till vår scen för att ordna med kablar och staket. Därefter började den långa väntan innan folket kom in och de första artisterna skulle spela. Det som var en positiv överraskning var att en av de grupper jag önskade att se på skulle spela på vår scen, Doktor kosmos. Då var jag glad kan jag lova. Trots att flera mådde dåligt och vi fick lyfta över dem för att föra dem ut ur tältet gick det bra, var ganska grymt att smitarN som frilansar som fotograf åt kristianstadbladet också dök upp flera gånger och tog bilder på banden som spelade.Ett bra band som spelade den dagen var Ska'n'ska eller skanska som jag tyckte att de borde kalla sig trots risken för att bli stämda. Dock fick de enligt mig en alltför liten publik men men.En annan cool grej som hände var att Dr. H och fröken Bouvier som Lindborg brukar kalla hennesvingade runt med eldbollar. Det mest episka som jag tyvärr inte lyckades filma var när Dr.H råkade släcka en eldboll genom att kasta den rakt i ansiktet av misstag, eller när hans jättefulla ragg skulle visa hur bra hon var och nästan tände eld på håret.

Fredagen bjöd på att jag genomförde mitt sista geografiprov (fick VG i resultat men G i betyg) och ett besök på vårdcentralen där jag disskuterade med en läkare om behovet för att ta spruta mot TBC var nödvändigt om jag skulle bo i Norge. Både doktorn och jag skrattade åt det, men Irish hade gnällt något förbannat över det så jag agerade toffelhjälte och gjorde henne till lags. Denna dag skulle två bra band spela Ceasars,Looptroop rockers (Looptroop fast utan DJ Large) och fick även chansen att se Christian Antilla som Chrizz tjatat om en evighet. Stackars kille som har en bild på sig där han ser ut som en 30+ Darin.

Senare fick jag reda på att några gamla klasskamrater startat ett band som också spelade på vår scen, dock var jag ledig då men jag fick i alla fall träffa dem backstage och snacka lite gamla minnen från tiden då jag önskade att jag gick i deras klass etc. På Looptroop Rockers dök Lindborg upp. Han berättade att han lyckades få arbete på entrén vid campingen och skröt lite om sitt välbetalda jobb som var mycket viktigt. Vi nickade instämmande och lyssnade vidare på musiken som han tyckte lät bra, fast jag undrar om han som högeranhängare verkligen gillade att lyssna på vänsterreagge? Nåväl fick senare reda på via honom att han druckit sig onykter och fått sitt band klippt, rätt eller fel vet jag inte men fick höra av min chef den dagen att han hade kommit berusad till arbetet och efter att bandet blivit klippt sprungit in och gömt sig på campingen. No offense men om man vet att man ska jobba ska man nog inte dricka. Även om man får en gratis spetsad drink av vännerna. Minns inte så mycket annars utav denna dagen då den passerade ganska fort.

På lördagen skulle jag på förmiddagen iväg och köra minibuss för att ordna ett certifikat som jag kunde använda när jag väl skulle rycka in så jag kunde få lite mer extrauppdrag och annat hittepå. Det var katastrofalt trist att sitta och lyssna i flera timmar på saker jag redan visste. Självklart var det viktigt att gå igenom de ting som togs upp men jag kände tyvärr inte att jag fick ut något direkt av det. Sedan när jag kom tillbaka fick jag reda på att jag missat Jose Gonzales vilket jag hade sett fram emot väldigt mycket. Jag fick dessutom salt på såren när Chrizz berättade att han hade gjort en mycket bra version av Massive attacks teardrops. Då ville jag verkligen bara sjunka genom jorden.

Nåväl dagen gick vidare och stämningen i vårt tält var mycket lugnt. Jag blev mycket positivt överraskad när en grupp som kallade sig Droidlocks (myspace.com/droidlocks) dök upp och spelade den bästa moderna electronican jag hört på festivalen (missade familjen so i stand corrected). Efteråt överföll jag dem med mina åsikter och jag tror de blev positivt chockade då de fick signera sina namn och ge mig sina visitkort. De gav mig även chansen att få en gratis t-shirt men snubben som höll i det hade stuckit hem så jag fick nöja mig med autograferna, vilket för mig var minst lika grymt att ha. Efter att de hade spelat visste jag att det bara var ett band kvar som jag måste lyssna på, Moneybrother. För att försäkra mig om att jag skulle få se dem bytte jag med Chrizz och Macke så de kunde se Enter Shikari som jag själv kunde höra på distans, kan bara konstatera att de också lät sjukt bra.

När väl Moneybrother skulle spela gick jag och Dr.H dit och lyssnade på dem i ca en timme, han fick syn på något ragg så han kom och gick. När väl de började spela på de sista låtarna drog jag mig backstage för att fråga om autografer både för mig och för mamma som är sjukt glad i Anders Wendin som både hon, Hugo och något gammalt ex tycker jag är lik ur vissa vinklar. Efter några minuters väntan fick jag chansen och en stund senare var jag 10 autografer rikare.

Nu fanns det bara en sak kvar att ordna för att göra dagen komplett. Under hela festivalen hade jag plågat säkerhetsansvarige Nicke (före detta norrlandsjägare btw) med att fråga honom om det var ok att vi kunde får riktiga band som vi kunde använda som bevis på att vi varit på festivalen. På fredagen hade han redan gett klartecken men jag fortsatte att plåga honom fram till att jag fått den. Därefter tackade jag för mig och letade upp Kristianstadborna och så fick de också sina band, därefter drog vi till campingen och efterfestade innan vi drog hem till mig för att sova.

Dagen efter kom Sturesson och Lindborg för att ordna med inlämning utav diverse prylar som senare visade sig inte vara mina och försäljningen utav prylar som jag bett Lindborg att sälja med bästa förmåga. För pengarna jag tjänat in köpte jag en kalasfrukost för mig och Kristianstadborna och proviant inför flytten till Norge. Efter en rejäl frukost kom Mackes morsa och tog hem Kristianstadborna. Kvar stod jag med The Verve i ena örat och Mackes förbannade festivalstol i mina händer. Den fick inte plats i bilen vilket gjorde att jag fick ta hand om den. Sen gick jag upp och lyckades somna direkt i min sköna madrass.